21 September

Idag har det gått ett är sen du lämnade oss. Saknaden är stor och det är tomt utan dig. Men att behöva se dig lida av den där jävla cancern var hemskt. Jag minns än idag hur du såg ut när jag kom och hälsade på dig en sista gång innan du gick bort. Det var nått av det jobbigaste i hela mitt liv. Du var så liten och orkade inte ens prata. Jag kunde inte hålla tårarna inne och tyckte det var så hemskt att just min farmor skulle drabbas av cancer. Men jag vet att du har det bättre där du är nu. För nu slipper du lida av smärta! Tankarna går till dig idag älskade och saknade farmor!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0